I framtiden kanske värmepumparna slås av och på från nivåer väl ovanför enskilda flerbostadshus. Bland fördelarna finns lägre elräkningar för bostadsrättsföreningar och bostadsbolag samt bättre tillgång till el för energiintensiva industrier. Markus Lindahl testkör morgondagens värmepumpsstyrning.
Om du bor i bostadsrätt kan möjligheten vara stor att du i framtiden kan få din värme via en ”nätflexibel värmepump”. Markus Lindahl, civilingenjör och projektledare vid forskningsinstitutet RISE, har arbetat länge med sådana system och kan berätta mer om vad de innebär.
– De gånger det går åt väldigt mycket el i elnäten, när det behövs stor effekt, så vill man kunna koppla bort ett antal värmepumpar en timme eller två. Då ska man kunna sänka ”topparna”, förklarar Markus Lindahl.
För att göra detta i någon meningsfull skala har RISE undersökt om man skulle kunna styra värmepumpar i flera flerbostadshus samtidigt, så att det sammantagna resultatet blir att mer effekt frigörs. Undersökningarna har vidare gjorts i flera steg – först genom ett framtagande av modeller av elförbrukningsprofilen i flerbostadshuset, sedan i form av beräkningar för hur man skulle kunna styra denna last.
– Och i nästa del har vi tittat på potentialen att minska effekten för ett helt nätområde, förklarar Markus Lindahl vidare.
Här kanske en viss rädsla kan infinna sig bland lättfrusna, särskilt inför en antågande vinter. Men i och med att många stora flerbostadshus har en relativt trögföränderlig stomme, som värms upp och kyls av endast långsamt, kommer man knappt att märka av en tillfällig avstängning av värmepumpen. En sådan kan pågå i bara en timme, vilket flerbostadshus enkelt överbryggar genom husets egen värmehållande förmåga.
Vem eller vilka är det då som skulle ansvara för att ”trycka på knappen” för att stänga av och sätta på morgondagens nätflexibla värmepumpar?
– Det kan antingen vara själva nätbolaget som skulle ha nytta av att göra detta, eller en balansansvarig för elnätet [se faktaruta], svarar Markus Lindahl.
Här har RISE-projektet visat att bostadsrättsföreningar och bostadsbolag kan vara något avvaktande till att släppa ifrån sig kontrollen över styrningen av deras värmepumpar. En farhåga kan vara att husen inte hålls tillräckligt varma om värmepumparna styrs från annat håll. Det finns samtidigt stora möjligheter att anpassa styrningsmandatet olika mycket, så att bostadsrättsföreningarna och bostadsbolagen delvis kan vara med kring styrningsarbetet.
Många olika aktörer har förstås incitament för att minska effekttopparna, även om frågan kanske inte är högprioriterad just bland bostadsrättsföreningarna. Elpriset är nämligen ändå inte så högt i dagsläget, särskilt inte för en stor förening där förbrukningen är utslagen på många bostadsrätter.
– Nätbolagen får straffavgifter om de tar ut för höga effekter, så det kan ge dem en anledning att kapa dessa toppar. Bolagen har dessutom ett effektabonnemang hos överliggande nät, och kan vilja minska storleken på hela abonnemanget.
En viktig bakgrund till RISE:s forskning kring nätstyrning av värmepumpar är att effekten i morgondagens svenska elnät förväntas variera betydligt mer än vad som tidigare har varit fallet, eftersom vi i framtiden kommer att vara mer beroende av väderkänsliga energislag som vind och sol.
– Därför kan incitamenten ibland vara de omvända, det vill säga att man vill ”passa på” att använda mycket el när tillgången är god.
Med andra ord kan projektet bli synnerligen intressant hos en annan grupp av högförbrukande elkunder – industrin. Även om inte projektet har tittat specifikt på denna grupp finns potentialen med i bakgrunden.
– Man kanske väljer att göra extra mycket pappersmassa på ett pappersbruk när det är god tillgång på el, eller kör på halvfart några timmar vid sämre tillgång. Industrier där man gör av med mycket el, helt enkelt, där man vill kunna styra förbrukningen, säger Markus Lindahl.
Projektet ”Nätflexibla värmepumpar” avslutades vid årsskiftet 2018/19. Utöver RISE har Vattenfall, Noda Intelligent Systems och Nibe deltagit i projektet. Efter att reportaget skrivits har Markus Lindahl och hans kollegor arbetat med att lägga ihop projektets olika delar och räkna fram potentiella vinster från de olika scenarierna.
Läs mer om SamspEL projektet Nätflexibla värmepumpar
Reportaget är skrivet av Joakim Rådström, frilandsjournalist och är del av en reportageserie som Power Circle tagit fram på uppdrag av Energimyndigheten som en del av forskning och innovationsprogrammet SamspEL.
Photo by JOHN TOWNER on Unsplash
Comments